Lite av Sandra

Vad säger man som mamma när ens barn talar om att de inte vill se ut som de är skapt. Vad säger man till ens barn när det bara är 3år? 

Imorse när vi vaknat så låg vi och kramades som vanligt en stund före vi går upp och fixar frukost. Lovis frågar om vi kan titta på telefonen och vi tar upp den och bläddrar rund bland våra nytagna bilder. Vi tittar tillsammans när hon utbrister att "titta mamma jag har en hand bara." Jag svarade att "du har en liten och en stor hand." 

"Jag vill inte vara så, jag vill ha två samma." (Jag bröt ihop inombords först men tänkte samtidigt att denna dag här jag ju bara gått och väntat på, den skulle komma förr eller senare. ) Lovis gömmer sin hand under täcket och blir riktigt ledsen. Sådär så tårkanalerna fylls fast hon kämpar med att tårarna inte ska falla ner. (Jag känner att jag måste vara stark nu jag måste visa hur fantastisk vacker hon är, men hur?!) 

Jag börjar med att berätta för henne hur vacker hon är, att det är fint att vara speciell och annorlunda osv.. Hon började bli lite arg så jag fick ändra strategi. Jag började förklara att vissa föds med "Elsa hårfärg" vissa föds med "Anna hårfärg" vissa får sånna blå ögon som mamma, andra får mörka ögon som pappa. I vissa speciella fall får man en hand som de flesta andra har och en superhäftig hand som Lovis har. Och jag fortsatte berätta att Lovis inte är ensam. 

På Facebook är vi med i en tråd som är sluten, en tråd där vi som har barn med dysmeli går vara med samt dysmelidotter själva. Jag kom på att där finns gott om bilder. Så jag började visa henne. Vi bläddrade bland korten och hon sa "titta mamma han har som mig. Och hon också." Och en bild på en som red på en häst med bara en arm var ju det bästa. Hästar är ju hennes favorit och jag sa till henne att ingenting är omöjligt. Hennes ögon började lysa igen och hon kändes stolt.

Efter att ha bläddrat bland bilderna länge så sa hon att hon var hungrig och ville ha frukost. Tillbaka till vardagen. En sån värdefull stund, så viktig och så tagen man blev. 

Jag vet att Lovis är min alldeles speciellt vackra tjej. Hon kommer få vara lite extra stark genom livet och jag hoppas jag kommer vägleda henne rätt. Hoppas hon kommer vara stolt över den hon är. För jag är sjukt stolt över henne!